159 dagar kvar - vecka 18

Nu rullar ändå tiden på.
Nästa vecka är det tid för ul. Det känns spännande och jag längtar efter att få se grodan samtidigt som det också känns lite oroligt. Tänk om någontig är fel?
Men vi tänker att allt är bra och alla eventualiteter får tas om de kommer.
Idag har grodan rumlat om ordentligt i magen.
Efter ett par veckor med mer sprattel i magen börjar mer och mer tydliga sparkar komma nu. Mest på dagarna och på nätterna sover grodan än så länge.
Nu börjar det synas ordentligt under de stora arbetskläderna också även om de sitter löst och ledigt.
Jag mår finfint, har ont i fogarna men det stör inte så mycket att jag tycker att jag behöver ta upp det som probelm med barnmorskan.

Nu är det snart halvtid. Tiden går verkligen fort!

Transportsträcka? Vecka 17

Lite så känns det just nu. Är inne i en period som är väldigt mycket transportsträcka. Väntan på ul, väntan på halvtid då det sedan börjar hända mer och mer i magen.
Grodan sprattlar och boxas, dock aldrig när F är hemma.
Inte regelbundet så att det går att urskönja dygnsrytmer ännu men h*n boxas gärna när jag sitter på bussen. Det kanske skumpar lagom skönt i magen då, eller inte.
HP ansökningspapperen är klara och jag väntar bara på ett ok ul så att jag kan få moderskapsintyg från barnmorskan.
Sista maj börjar inte kännas så långt bort nu och det känns superskönt!
På viktfronten har inget hänt ännu. Men jag vet ju med facit efter Elias och Moa att kilona har kommit från v. 30 då jag har samlat på mig massor av vätska.

Sprattel i magen

Det sprattlar i magen nu. Mysigt! Inte mycket men jag känner ändå av grodan med jämna mellanrum.

Så här säger 1177.se om vecka 16

Vecka 16

Nu känner många sig piggare igen. Illamåendet kan ha försvunnit och vissa som har fött barn förut kan börja känna att det är något som rör sig i magen. Det kan kännas som pirrande bubblor eller som en fisk som sprattlar till.
Fostret är cirka 16 centimeter långt och väger runt 150 gram. Naglarna på fingrar och tår börjar bli tjockare. Benen i kroppen blir allt hårdare och nervsystemet fungerar. Det syns vid en ultraljudsundersökning genom att fostret rör sig med samordnade rörelser. Det har gott om plats att röra sig i magen. Ögonlocken är slutna, och bakom dem rör sig ögonen långsamt. Redan nu har fostret troligtvis utvecklat sitt smaksinne.
Fostret kan höra och rycker till om något plötsligt ljud uppträder nära magen. Ljudnivån inne i magen är annars ungefär lika hög som när man står vid en trafikerad gata eftersom alla ljud i mammans kropp förstärks i fostervattnet. Kanske är det vanan vid ljud som är förklaringen till att vissa barn tycks sova bättre i rum som inte är helt tysta.

Vecka 16

Tiden ruar iväg.
Mår bara fint förutom att jag känner av foglossning redan nu. Känner mig som en halt gammal gumma ibland men det går för det mesta bra.
Att kliva upp ur sängen efter en natt är värst eller om jag suttit för länge. Så nu blir det bäcken- och bäckenbottenövningar för att se om det lindrar lite. Det är absolut värst på höger sida. Men ändå fungerar det bra att jobba och det hindrar mig inte så värst mycket i det vardagliga så det är inget att gnälla över.

Vet att jag hade lika med Moa. Läste min gamla mammapraktika från Moas graviditet och jösses vilken gnällspik jag måste ha varit. Fanns inget positivt alls någonstans, var det inte illamående så var det trötthet eller annat gnäll.
Upplever inte att jag varit så hittills och hoppas verkligen inte att jag blir så heller.
Njuter verkligen av att vara gravid den här gången!

Det pratas mycket förlossningar på jobbet eftersom så många väntar barn. Är inte orolig eller rädd överhuvudtaget, det enda jag kan bli lite nervös över är att vi inte ska hinna in eller hinna få barnvakt i tid. Moa är född på 1 timme väl inne på förlossningen efter bara 1 timmes värkarbete hemma så jag är lite, även om det bara är lite, nervös över att det ska gå för fort så att det praktiska runt om kring inte hinner ordnas i tid.
Men, det reder sig säkert med det också. Det brukar det göra.

Ul-tid har vi i mars. De var fullbokade på spec.mödravården? Men, det positiva i det är att vi kan se grodan bättre på bild då!
Grodan är förövrigt en kille, det är jag övertygad om! Har känt på mig både med Elias och Moa vilken sort de var redan då jag såg pluset på grav.stickan och jag är 100 % säker på att det här är en liten kille!
F tror på en tjej.
Vi får se, vi har ju båda 50 % chans på att gissa rätt =)
Pojknamn är redan klart, om man frågar mig. Har inte funderat så mycket på flicknamn alls.

Bf är hittills 6/8. Jag tror på en punktlig bebis den här gången, vi får se vad ul säger om datumet.

Namnförslag från barnen är:

Moa: Ella,Vilda eller Lisa, mest Lisa. Isak, Elton, Julian eller Viggo om det blir en kille.

Elias: Johan eller Patrik. Lisa om det blir en tjej.

Vad jag har som mitt absoluta favoritnamn håller jag för mig själv. Men några av Moas namnförslag har vi diskuterat jag och F, både av flick- och pojknamnen.

Vecka 13, 14 och snart vecka 15

Tiden går så himla fort.
Och jag mår bara bra.
Vardagen rullar på som vanligt, jobb, skola och dagis. Köket har börjat bytas ut och det nya känns fräscht, ett riktigt lyft mot de hemska turkosa luckorna vi hade tidigare.
Jag drömmer mycket nu, och sover mera på nätterna. Vaknar inte lika ofta för att gå upp på toaletten. Men drömmarna är väldigt verklighetstrogna så vissa gånger vet jag inte om det har hänt på riktigt eller om jag har drömt =)
I natt drömde jag att vi fick veta på ul att grodan i magen är en flicka.
Fast jag tror ändå att det är en kille. Vi får se. Vi tänker inte ta reda på det vid ul i mars heller, den stora grejen är ju att inte veta och bli överraskade vid förlossningen tycker vi.

Februari redan! Bara 4 månader kvar att jobba. Känns overkligt. Men det händer mycket kul under våren. Nästa vecka åker jag till glada Hudik på 3 dagars regionmöte i hematologi. I april blir det utbildningsdagar och kryssning.
F och jag har två weekends inbokade på söderfors herrgård och färna herrgård.
Mycket att se fram emot alltså!