Vecka 12 har rusat förbi.
Nu är jag inte lika trött längre. Och mår i övrigt som en prinsessa.
Hinner inte känna efter så väldigt mycket, jobbet och Elias och Moa tar upp min tid och energi så det är inte så mycket tid över till att fundera på och känna efter hur jag mår.
Vilket är oerhört skönt!
Allt rullar på, som det ska hoppas vi.
Redan har lite mage kommit och jag känner hur det drar i livmodern.
Men mage, redan? Inte så att det är superpåtagligt men ändå så att människor inom landstingets väggar som känner mig men som inte vetat om att jag väntar barn frågar om jag är gravid.
Jag skojar med F och säger att det är tvillingar. Då blir han lite blek.
Jag har bestämt mig för att det råder klagoförbud den här graviditeten eftersom det är med största sannolikhet den sista, vi är mer än nöjda med alla barn vi kommer att ha.
Så inget klaga över liten blåsa, sömnlösa nätter, ond bäckenbotten, ryggvärk, tung mage, svullna fötter och händer och bebissparkar i revebenen. Bara njuta!
Slå gärna det här inlägget i huvudet på mig om jag skulle få för mig att klaga det minsta lilla över de kommande 6.5 månaderna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar